Timberbridge

Timberbridge och sågverk i Sverige

Man brukar säga att 75 % av Sverige består av skogsmark. Sverige är också den tredje största exportören av massa, papper och sågade trävaror i världen – dock är det endast en ynka procent av landets skogsmark som avverkas per år. Skogsförrådet inom Sveriges gränser har därför fördubblats sedan mitten på 1920-talet. Exportvärdet uppgick 2015 till hisnande 127 miljarder kronor, ungefär elva procent av Sveriges varuexport. Som byggmaterial har trä många miljöfördelar – trä är ekologiskt, förnybart och klimatsmart. Här hittar du information om landets skogsindustri samt kortare beskrivning över sågverksprocessen. På Timberbridge har vi lång erfarenhet från skogsindustrin, därför vill vi på Timberbridge lära dig mer om skogsindustrin i Sverige.

Skogsindustri

Till landets skogsindustri räknas massa- och pappersindustrin samt sågverksindustrin. Man förädlar råvaror från skogsbruket, exempelvis till brädor och plankor. Sverige tillhör världens främsta exportörer av såväl papper som sågade trävaror. Skogsbolag man behöver känna till är Billerud Korsnäs, Stora Enso samt Sveaskog. Störst är Billerud Korsnäs som omsätter över 20 miljarder per år, att jämföra med Stora Enso och Sveaskog som omsätter tre respektive sex miljarder per år. Forskning visar att skogsindustrin bidrar till ökad koldioxidhalt i atmosfären, Billerud Korsnäs med flera står därför inför spännande utmaningar ur miljöperspektiv. Timberbridge har särskilt intresse för hållbarhetsarbetet inom skogsindustrin, det är något vi på Timberbridge gör vårt bästa för att lära oss mer om.

Sågverk

Ett sågverk kan vara en maskin, det kan också vara en större anläggning med maskiner och virkeslager. Här sågar man timmer som senare torkas, kapas och paketeras. I Sverige finns 24 sågverk vars årsproduktion är större än 100 000 m3 av sågad vara. Störst är Bollsta (Kramfors) och Munksund (Piteå) med årsproduktion större än 400 000 m3 per år. Ägare till Bollsta och Munksund är Svenska Cellulosa Timber (SCA) som omsätter närmare fyra miljarder per år. SCA äger 2,6 miljoner hektar skog, det gör SCA till Europas största privata skogsägare. Andra stora sågverk i landet är Mönsterås, Gruvön, Bergkvist-Insjön, Ala och Tunadal.

Sågverksprocessen

Stegen i sågverksprocessen är Timmerintag > Barkning > Kantsågning > Delningssågning > Kantning av sidoutbyten > Råsortering > Ströläggning > Torkning > Justering > Slutsortering. Kärnan i sågverksprocessen är effektivisering och maximering av produktion, därför är sortering avgörande för resultatet. Man intresserar sig för dimensioner och kvaliteter vid timmerintag, detta för att ta tillvara på råvaran på bästa sätt. På sågverken tas allt tillvara – bark, flis och spån blir exempelvis energiråvara och råvara för cellulosa- och skivindustrin. Vill man lära sig mer om sågverksprocessen är rekommendationen att besöka något av landets 24 sågverk.

Sågning

Postning är en geometrisk metod som underlättar för sågverken att utnyttja timrets volym till fullo. Man bestämmer således hur man ska såga timret för att minska svinnet. Fyrsågning är det vanligaste sågsättet, andra metoder är genom- samt kvarterssågning. Dock föredras genomsågning vid sågning av lövträ. Kvarterssågning används i sin tur endast för ädlare träslag eftersom metoden är dyrare än både fyr- och genomsågning. Möbeltillverkare väljer gärna virke som kvarterssågat. Vilken metod som rekommenderas beror på flera aspekter, inte minst på vilken kvalitet som önskas – det handlar således om kvalitet kontra pris.

Träbaserade produkter

Nedan hittar du kortfattad information om träbaserade produkter som byggvirke, formvirke, ställningsvirke, konstruktionsvirke, beklädnadsvirke samt snickerivirke. Dock har vi uteslutit skivmaterial som plywood, flerskikts massivträskivor, enskikts limmade massivträskivor, cementbundna spånskivor, spånskivor, OSB-skivor, träfiberskivor, träullsplattor, lamell- samt massivträskivor. Beroende på användningsområde tillämpas förädlingsmetoder som fingerskarvning, hyvling, impregnering, limning samt profilering. Vi har endast grundläggande information om träbaserade produkter – den som söker avancerad information hänvisas vidare.

• Byggvirke

I träkåkar är ungefär hälften trä byggvirke, enligt Timberbridge. Allra vanligast är hyvlade granprodukter. Framför allt används G4-O av sämre kvalitet samt G4-2 av bättre kvalitet, men undantag förekommer naturligtvis. Köpare och leverantör gör upp sinsemellan om dimension och kvalitet. Underlagsspont är exempel på byggvirke, det vill säga virket som används när man brädar in yttertak och undergolv.

• Formvirke

Man har lägre krav på kvalitet och utseende när det kommer till formvirke. Formvirke används gärna till gjutformar till husgrunder och trappor och kasseras därför efter användning. Det är inte heller ovanligt att det används till reglar, när reglarna gjort sitt spikrensas dem för återanvändas senare. Vid tillfälliga konstruktioner är formvirke ett utmärkt alternativ, inte annars.

• Ställningsvirke

När man bygger ställningar används ställningsvirke som uppfyller kraven för konstruktionsvirke. Det går bra att använda begagnat virke så länge bärförmågan är fullgod. I övrigt får ställningsvirke inte vara målat, åtminstone inte om det ska beträdas, eftersom det innebär ökad halkrisk. Fullständiga krav vad gäller dimensionering, material och utförande går att hitta hos Arbetsmiljöverket.

• Konstruktionsvirke

Till byggnadsverk som broar, byggnadsställningar och hus används konstruktionsvirke med godkända samt kontrollerade egenskaper. Man använder fem hållfasthetsklasser – nämligen C14, C18, C24, C30 samt C35. Siffrorna anger böjhållfastheten, det vill säga spänningen materialet tål. Man tar fram konstruktionsvirke genom antingen maskinell eller visuell sortering.

Beklädnadsvirke

Med fördel används virke av hög kvalitet till beklädnadsprodukter, åtminstone om du frågar Timberbridge. Det vanligaste är furu och gran, dock används furu sällan utomhus. Furu används hellre till planhyvlat virke samt lister. Panelbrädor för utomhusbruk torrklyvs för att undvika sprickor. Till kategorin beklädnadsvirke hör även massiva trägolv – både furu och gran gör sig utmärkta som massiva trägolv.

Snickerivirke

Furu används gärna till snickerivirke. Det förklaras framför allt av möjligheten att bearbeta furu till hög ytkvalitet samt för träslagets förmåga att stå emot väder och vind ovan jord. Snickerivirke levereras vanligtvis avbarkat men okantat – när virket är avbarkat minskar nämligen risken för angrepp av skadeinsekter. Exempel på snickerivirke är tryckimpregnerad furu samt ektrall.

Virkeskvalitet

Många faktorer påverkar träds tillväxthastighet – framför allt beror det på växtplatsen. Andra faktorer som påverkar är gallring och röjning samt genetiska egenskaper. Med optimala förutsättningar kan granar bli 30 till 40 meter höga. Eftersom yttre förhållanden varierar över tid blir stammens kvalitet varierande. Det innebär att virket från roten till toppen lämpar sig till olika ändamål. På Timberbridge hoppas vi att du utforskar Timberbridge vidare för att lära dig mer om skogsindustrin och sågverken i Sverige.

Timberbridge